I en motion till kommunfullmäktige föreslår Axel Darvik (FP) och Eva-Lena Haag (FP) att motionsspåren i Änggårdsbergen markeras bättre och att det ska finnas spår med belysning.
- Änggårdsbergen är ett mycket trevligt grönområde med ett nätverk av grusvägar och stigar som används flitigt under dygnets ljusa timmar. För de som vill motionera i högre tempo längs stigarna uppstår dock allt som oftast problem med att finna en lämplig väg, menar Axel Darvik och Eva-Lena Haag som anser att det skulle vara på sin plats med lite bättre vägledning. Det som behövs är några uppmätta motionsspår av varierande längd och som tydligt markeras längs hela spåret med olika färgkoder.
- För att möjliggöra att motionsspåren kan användas under större delen av vinterhalvåret vore det önskvärt med åtminstone ett elljusspår. Rätt utformade kan belysningen användas för att ge en annan dimension och förstärka upplevelsen av Änggårdsbergen ”by night”, säger Darvik och Haag. De föreslår därför att kommunfullmäktige ger i uppdrag åt berörda nämnder och förvaltningar att anlägga motionsspår i Änggårdsbergen och att minst ett av spåren förses med belysning.
3 mars 2009
20 februari 2009
Lotsa funktionsnedsatta rätt direkt!
I en motion till kommunfullmäktige föreslår Mikael Janson (FP), Jonas Ransgård (M) och Carina Liljesand (KD), att kommunstyrelsen utreder förutsättningarna för en mer samlad vägledning för enskilda med funktionsnedsättning.
- Många människor med funktionsnedsättningar kan vittna om hur tröstlöst mötet med den offentliga apparaten kan vara. De verksamheter som egentligen är till för dem upplevs istället som en motpart. Var och en ser till sin del, sitt ansvarsområde och inte till hela människan bakom funktionshindret, menar Janson, Ransgård och Liljesand.
- Olika huvudmän, stat, region, kommun och administrativa enheter inom dessa hanterar de olika delarna och ibland rentav samma eller snarlika insatser som den enskilde bollas emellan. Skillnaderna i vilket stöd som erbjuds kan också bero på vem som fattar beslutet. För en person med en dessutom ny omvälvande livssituation i bagaget, kan det vara väl så förödande som själva förändringen i livssituationen som sådan. Att ens veta sina behov och stå upp för sin rätt att få dem tillgodosedda är i det läget inte helt enkelt, säger Janson, Ransgård och Liljesand.
- För psykiskt funktionshindrade finns sedan ett antal år så kallade personliga ombud, som är en form av kontaktperson med ett ansvar för att bistå och å den enskildes vägnar se till att samordna insatserna på bästa sätt för rätt insatser i rätt tid från rätt instans. Det ger sammantaget såväl välfärdsvinster som samhällsekonomiska vinster. Det kan finnas anledning att pröva något liknande även för övriga funktionshindersgrupper, avslutar Janson, Ransgård och Liljesand.
- Många människor med funktionsnedsättningar kan vittna om hur tröstlöst mötet med den offentliga apparaten kan vara. De verksamheter som egentligen är till för dem upplevs istället som en motpart. Var och en ser till sin del, sitt ansvarsområde och inte till hela människan bakom funktionshindret, menar Janson, Ransgård och Liljesand.
- Olika huvudmän, stat, region, kommun och administrativa enheter inom dessa hanterar de olika delarna och ibland rentav samma eller snarlika insatser som den enskilde bollas emellan. Skillnaderna i vilket stöd som erbjuds kan också bero på vem som fattar beslutet. För en person med en dessutom ny omvälvande livssituation i bagaget, kan det vara väl så förödande som själva förändringen i livssituationen som sådan. Att ens veta sina behov och stå upp för sin rätt att få dem tillgodosedda är i det läget inte helt enkelt, säger Janson, Ransgård och Liljesand.
- För psykiskt funktionshindrade finns sedan ett antal år så kallade personliga ombud, som är en form av kontaktperson med ett ansvar för att bistå och å den enskildes vägnar se till att samordna insatserna på bästa sätt för rätt insatser i rätt tid från rätt instans. Det ger sammantaget såväl välfärdsvinster som samhällsekonomiska vinster. Det kan finnas anledning att pröva något liknande även för övriga funktionshindersgrupper, avslutar Janson, Ransgård och Liljesand.
11 februari 2009
Marit Paulsen i topp på FP:s EU-valsedel
Folkpartiet liberalerna fastställde på lördagen vid sitt partiråd i Göteborg partiets valsedel till Europaparlamentsvalet den 7 juni i år.
Listan toppas av Marit Paulsen, som valdes enhälligt av partirådet. På plats två och tre placerades Olle Schmidt, europaparlamentariker från Malmös respektive Cecilia Wikström, riksdagsledamot från Uppsala. På platserna därefter återfinns två riksdagsledamöter från Stockholm, Fredrik Malm och Barbro Westerholm. Den slutgiltiga listan innehåller totalt 42 namn.
- Jag ska fortsätta att driva jordbruksfrågorna och ett avskaffande av EU:s jordbruksstöd, säger Marit Paulsen (FP) i en kommentar. Men jordbrukspolitik är inte bara matproduktion. En av de centrala punkterna är att ge afrikanska kvinnor en fair chans att få ordning på sina liv och ge sina barn vaccin och skolgång.
Partirådet antog också FP:s europaprogram "Vi tror på Europa". Programmet innehåller ett stort antal punkter som exempelvis införandet av euron, en offensiv klimatpolitik med utbyggd kärnkraft och forskningssatsningar kring förnybar energi samt ett europeiskt FBI. Se hela listan här.
Listan toppas av Marit Paulsen, som valdes enhälligt av partirådet. På plats två och tre placerades Olle Schmidt, europaparlamentariker från Malmös respektive Cecilia Wikström, riksdagsledamot från Uppsala. På platserna därefter återfinns två riksdagsledamöter från Stockholm, Fredrik Malm och Barbro Westerholm. Den slutgiltiga listan innehåller totalt 42 namn.
- Jag ska fortsätta att driva jordbruksfrågorna och ett avskaffande av EU:s jordbruksstöd, säger Marit Paulsen (FP) i en kommentar. Men jordbrukspolitik är inte bara matproduktion. En av de centrala punkterna är att ge afrikanska kvinnor en fair chans att få ordning på sina liv och ge sina barn vaccin och skolgång.
Partirådet antog också FP:s europaprogram "Vi tror på Europa". Programmet innehåller ett stort antal punkter som exempelvis införandet av euron, en offensiv klimatpolitik med utbyggd kärnkraft och forskningssatsningar kring förnybar energi samt ett europeiskt FBI. Se hela listan här.
15 januari 2009
Kö - verklighet för många
Kö-debatt. Stadsdelscheferna ger ordet kö en ny innebörd. Men Göteborg har aldrig erbjudit alla som vill en förskoleplats inom skälig tid, skriver företrädare för M, FP och KD i en replik i dagens GP som ett svar på den artikel som skrevs igår av stadens 21 stadsdelschefer på samma debattsida.
13 januari 2009
Dagis behöver en ny politik
Kön till förskolorna ökar igen, visar den senaste statistiken från stadskansliet i Göteborg. Vi har tidigare föreslagit att föräldrar som drabbas, då de inte erbjuds plats inom fyra månader, som lagen föreskriver, ska få skadestånd genom ekonomisk ersättning medan de väntar. Det tycker vi fortfarande, det skriver Helene Odenjung på GT debatt idag. Läs hela artikeln här.
27 december 2008
Nytänkande krävs för att bygga framtidens Göteborg
Stadsbyggandet måste ur både ett socialt och ekonomiskt perspektiv ta vara på stadensmångfacetterade värden och undvika ett stelbent och trångsynt tekniktänkande.Det handlar om att skapa något mer än att bara fylla igen tomma håli dagens stadsbild, skriver de folkpartistiska kommunpolitikerna Mikael Jansson, Kjell Björkqvist och Ann-Catrine Fogelgren på GP debatt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)