8 mars 2010

Janson (FP): Göteborg behöver mobila psykiatriska jourteam

Folkpartisten Mikael Janson gör nu sina sista två inspel i kommunfullmäktige, för att sätta förnyat tryck i viktiga frågor som han drivit genom åren. Först ut är att väcka frågan om mobila psykiatriska jourteam i Göteborg.

- Har jag väl tagit tag i en fråga, så släpper jag den inte gärna förrän jag ser konkreta resultat. Det finns ett akut behov av mobil jourpsykiatri i Göteborg och det är sorgligt att det inte redan finns, säger Mikael Janson (FP). Han lyfter nu frågan till kommunfullmäktige i en ny interpellation. Efter tidigare initiativ kom konkreta förslag på lösningar fram, men frågan har hamnat i långbänk.

- Det behövs en akut mobil psyikatri som kan komma ut och möta de människor som är svårast att nå, och aldrig kommer att kunna fås till ett sjukhus för att få hjälp. En psykiatri som kan bistå fältare och boendeverksamhet som inte har kompetens och förmåga att hantera människor med långvariga psykisk sjukdom eller akuta psykoser. Det är en av de sista viktiga pusselbitarna i arbetet mot hemlöshet. För då kan staden erbjuda alla göteborgare den hjälp de behöver för att komma igen och vidare i livet, avslutar Mikael Janson (FP).

2 kommentarer:

  1. Att du inte är läkare eller varit hemlös tog inte många ord av ditt sätt att skriva om vad hemlösa behöver för att förstå. Du kanske skulle pröva på att vara hemlös under ett år för att inse vad en hemlös människas primära behov består av. Vem är du att döma ut en "grupp" människor som psykiskt sjuka? Den förkjugna bild du här basunerar ut handlar inte om att hjälpa hemlösa, utan istället om att skaffa jobb åt redan etablerade människor på hemlösas bekostnad.
    Om vi nu anser att våra över nio miljoner av vår övriga befolkning, som inte är hemlösa i vårt land, behöver ett tryggt hem, ett privatliv, en vid behov fungerande vård (omsorg) och en inkomst för ett någorlunda fungerande liv.
    Varför ser vi då inte att hemlösa människor har samma grundläggande behov?

    Rolf Nilsson
    Föreningen Stockholms hemlösa

    SvaraRadera
  2. Hemlösa är en lika heterogem grupp som alla andra, rentav ännu mer.

    Vi hjälper inte genom att bunta ihop alla som ett enda kollektiv med ett enda gemensamt problem.

    Det finns de som "bara" behöver en bostad. Det finns de som har drogproblem. Det finns de som har psyksika problem. Det finns de som känner sig misshandlade av samhället och därför inte vill ha med samhället att göra.

    Det finns en rad andra skäl till att man blir hemlös. Vad som är orsak och verkan till exempelvis psykisk ohälsa kan förstås också alltid diskuteras. Men att det finns en grupp som hamnat som hemlösa, inte minst i gruppen rena uteliggare, i spåren av den nedrustade psykiatrin är för mig rätt uppenbart i alla fall.

    Därför måste det också finnas ett batteri av olika verktyg för att kunna erbjuda människor ett annat liv, med betoning på erbjuda. Ingen hemlös skall lämnas vind för våg, men vi kan inte heller tvinga alla till något de inte vill om det inte är fara för deras eller andras liv förstås. Däremot skall det finnas vägar tillbaka till precis det du beskriver, som vi alla önskar för oss själva.

    Det är därför jag sett till att avskaffa den så kallade boendetrappan som styrde hemlöshetspolitiken i Göteborg under så många år och byggde på att just alla hemlösa var lika och skulle gå från uteliggare till eget boende på samma sätt i samma steg i samma takt.

    Det är därför jag sett till att man öppnat övernattningen på Linnégatan så att den som inte vill ha med socialen och andra myndigheter att göra kan få en fristad, ett garanterat tak över huvudet åtminstone. Därför begöver vi också nära samverkan med frivilligkrafterna, som många gånger bättre kan nå människor än vad kommunen och andra mydigheter kan.

    Det är därför jag stött att man börjat låta hemlösa få bo kvar och ta över kontrakt i lägenheter istället för att skickas ut och runt igen när man väl börjat hitta tillbaka till stabiliteten i livet och funnit sig tillrätta i en lägenhet.

    Det är därför jag agerat för att vi behöver anpassa olika boenden för olika behov. Det finns nämligen de hemlösa som inte under överskådlig tid kommer att kunna få ett eget normalt boende, för de har av olika skäl så stora behov att de behöver vård och omsorgsinsatser, inte minst mot droberoende eller psykisk sjukdom eller både och.

    Till det kommer den grupp vi idag inte klarar av att nå överhuvudtaget. Där en mobil psykiatri kan vara en nyckel för att kunna hjälpa människor som på grund av psykisk ohälsa lever i samhällets marginaler.

    Det som saknas, det är helt riktigt, är därtill mer aktiva åtgärder för att kunna erbjuda sysselsättning, arbete och social gemenskap för att på allvar påbörja resan tillbaka till ett ordnat liv när man väl fått sitt boende. Det är jag den förste att instämma i.

    Till det kommer hela bostadsmarknaden med sin brist på lägenheter. Det är en av orsakerna till att jag vill bevara exempelvis Gårda. Göteborg behöver fler små och billiga bostäder för olika grupper. I annnat fall finns det inga ingångar för människor som står utan eget boende och hela den så kallade boendekedjan stannar upp och stänger ute.

    Vi kan ha olika uppfattningar om detta och mycket annat. Och nej, jag har aldrig varit hemlös på riktigt. Min målsättning är att ingen annan skall behöva vara det heller, utan att påstå att jag har rätt i allt. Jag konstaterar att det är en komplex fråga. Därför lyssnar jag också efter bästa förmåga till allas olika uppfattningar.

    Så därför, tack för kommentaren.

    SvaraRadera

Följ oss på Instagram